Imorses gjorde jag det som jag så länge velat göra; skicka in en önskelåt till morgonpasset i p3. I opp om att få prata med trion som både är mina idoler och lite känns som mina vänner eftersom jag lyssnar på dom varje morgon.

Fem i sju varje morgon får alltså en lyssnare som har skickat in en bra motivering vara med i programmet och önska en låt. Jag har gått och väntat på det perfekta tllfället, den perfekta motiveringen, och nu fanns den där mitt framför näsan på mig. Jag åker ju hem till Sverige till helgen, för första gången sedan jul. Detta blandat med att jag faktiskt bor här i Munchen och dansar hela dagarna tyckte jag borde få min motivering att stå ut. Men jag påminndes om hur många det är som skickar in och såg det hela som en rolig grej bara.

När jag fick möjlighet att kolla min mobil på lunchrasten hade jag tre missade samtal ifrån ett främmande nummer och ett nytt mail. FRÅN P3. I mailet skrev Jonas Ekström på redaktionen att dom jättegärna ville ha med mig i programmet imorgonbitti (torsdag). Heerrreeeeguuuuud, vilken lycka! Jag ringde upp honom så fort som möjligt och möttes av följande besked: "Tyvärr, vi har redan bokat in en annan för morgondagen eftersom du inte svarade. Vi kanske återkommer till dig."

Lyckan vände snabbt till ilska, besvikelse och sorg. Jag snubblade alltså på målsnöret. Jag kunde fått prata med Martina, Kodjo och Hanna......